smådé

Storde och småde. Låter lite som de här figurerna Slåmä och Dåmä….”Dåmä gick på toaletten vem var då kvar” ”Slåme”. Tjoff kom en näven i axeln. Humor från förr antar jag. Hursomhelst så finns det ofta två kategorier av ideer. De stora som kan delas in i ”Rädda Världen” och som oftast slutar i besvikelse och motståndskraft och slutar som dammsamlare i någon byrålåda. Därför är de bättre att inte börja med att rädda världen när man vill ha en boost. En kreativ eureka om än på det små planen.

Om du kan bevisa för dig själv att du har en smådé som du kan agera på växer förtroende och du kan växla upp från smådé till melldé för att sedan gå vidare till stordé till maxdé. Så vad är då en smådé förutom kombination av små och idé. Tja just nu tittar jag omkring där jag sitter och hittar flera stycken. Låt oss ta tre produkter som är rätt nära mig. 1. Ljus 2. Krukväxt 3. Ljusstake. Den fösta kan man kanske smälta ner igen och blanda i kryddor så att det luktar gott då det brinner. Jag har ingen aning om det funkar men titta i kryddskåpet vad du har och smält lite ljusmassa. Snacka om luktogram. Där har du en smådé.

Krukväxt vad kan man göra av den. Tja ta några petflaskor och gör halvstora hål i dem på sidan. Plantera tomater i dem. Voila så har du ett inbygt drivhus och framåt vårkanten kan du sälja tomatplantor. I denna smådé är det dels en produkt (planta) men även packetering/format (petflaska). Nästa steg kan vara att odla jorgubbar på ett sådant sätt att folk inte behöver böja sig ner för att plocka dem. Kanske man kan odla gubbar i taket. Varför inte. Kanske kna man ha ett jordgubbsfält på sitt hustak. I Norger har man länge använt sig av jord och gräs på taken. Det vore roligare med jordgubbar.

Tredje vad var det. Jo ljusstake. Kör 24 ljus som tänds och se släcks de en och en när dagarna 1-24 december passerar. Denna ide kring automatiskt släckta ljus kan vidareutvecklas och spara mycket energi. Det var tre smådé som alla har utvecklingspotential. Titta omkring dig. Vad har du för produkter/packetering/tjänster som kan smådéfieras.

Knowledge vs Newledge

Kunskap eller Nyskap. Det är frågan. Som vanligt blev jag inspirerad av Fredrik Hären när jag denna gång såg en snutt från Kunskapens Dag. Han ställer sig den enkla fråga vad skillnaden mellan Kunskap och Nyskap. Kunskap är sådant som finns genom böcker och studier och vetenskapliga essäer etc. Det är någonting som alla har eller åtminstone alla har tillfälle att förkovra sig i. Nyskap är sådant som får oss att tänka nytt och annorlunda. Sådant som inte finns nedskrivet eller ihopplitat på Handels. Det är avgörande för vår framtid. Sen provocerade han rätt bra och helt riktigt när han ställer frågan till studenterna i Lund ”Varför ska jag som arbetesgivare anställa Er när jag kan få någon som är mer motivierad och har samma kunskap som Er och som jobbar för 18:- timmen”. Ett lysande exempel på nyskap var den byggboom som vi nu ser i exempelvis Dubai. Det kan tyckas vara ren idioti att bygga ett hus som är 600 våningar och många skulle säker säga att det är en lilla mannens självhävdelsebegär som ligger till grunden eller någon arab som har mer pengar än vett. Men när man bygger ett hus som är 2/3 kilometer så måste nya utmaningar lösas. Exempelvis eldragning/VHS/tryck i vattnet/svajjningsradier/etc. Det som först kan tyckas vara en ”porschevisning” kan leda till att nyskap uppfinns. Nu är det inte Västeuropa som har denna nyskap utan vi ligger hjälpöst bakom våra vänner i Shanghai och Xian. Vart kommer nyskapen in i den samhällsbild vi ser. Tänk på det. Om ni får chansen att se denna filmsnutt så gör det. Inspi-red (från Kina)

Fyrkantig kreativitet

Hur skakar man fram kreativa tankar frågar sig vän av ordning. Många har en falsk och romantiserad bild att det bara är att samlas med några tuschpennor kring ett blädderblock efter en måltid av svamppannkaka och vips kläcks smartheter på löpande band. Många gånger påstår människor att ”Tja det är ju bara att toka till sig och tänka utanför boxen och flumma på lite”. Fast då missar dem att för att överhuvudtaget ha en förmåga att tänka utanför den berömda boxen så måste man ha en box att utgå ifrån. Genom att ställa specifika och konkreta och lätt frustrerande frågor och krav ökar förhoppningsvis den egna tankeförmågan och därigenom nyfikenheten att tänka utanför en fyrkant.

Istället för att ställa fråga: Vad ska jag sälja på min nätbutik så kan du istället peka på tre fyra ramar och fokuseringspunkter som produkten ska uppfylla: 1. Produkten ska väga max 280 gram. 2. Produkten ska kunna anpassas utifrån kundens behov. 3. Produkten ska generera en avkastning på kapital som är minst 50 % 4. Produkten ska inte behöva finnas i lager 5. Produkten ska rikta sig till barn mellan 4-7 år.

Genom struktur föds ibland fantasi.

 

Små Förslag

Det var en handfull personer som samlades efter intiativ av oppositionsrådet i Härnösand. Det skulle snackas lite tankar. Jag var med och tyckte och tänkte och nedan är några av mina egna begränsade reflektioner om vår kommun och dess möjligheter

Styrkor

· Billigt boende
· Hyfsad utbildade människor
· Väldigt vackert
· Invandrare (språk)
· Ungdomar
· Stora tomma ytor

Möjligheter

· Närhet till Birsta
· Universitet
· Skola
· Vatten
· Allemansrätt
· Fyra säsonger
· Många intresseorganisationer

Nedan följer bara några hastigt nedklottrade tankar vad vi bör fundera över när det gäller utveckling och möjligheter. Vissa idéer är helgalna – visst är det härligt.

1. Se til att nya företagare som anställer 2 eller mer människor under en 3 års period blir skattebefriade under de fösta 18 månaderna.

2. Erbjud en ”jobb-garanti” för medföljande make/maka
Utveckla dövindustrin

3. Se till att vi blir bäst på Grönsamhet. Grönsamhet är ett ord av Mattias Andersson och baserar sig på Grönt och Lönsamhet ie Att vi blir bäst på att visa upp produkter och tjänter som är ”Gröna”. Vi har bland annat solcellsutveckling.

4. Släpp bygglovet fritt på en begränsad yta. Det skulle locka till kreativitet.

5. Gratis kommunaltrafik. Det har prövats med viss framgång i andra kommuner

6. Se till att vi har flyttbara hus ie bygg i små moduler ungefär som man gör med OS-byar

7. Se till att vi visar upp oss i form av ett företags/person display där vi visar alla de duktiga människor och föregag som finns i vår närhet ie Edmolift, Xavitech, Kamal på Synskadades riksförbund etc.

8. Bygg nytt utrymme för Com Hem och slå ihop det med ett hotel som vi kallar Com Hit.

9. Möjliggör för flygtaxi. Tänk att få komma hit i ett mindre passagerarplan och landa på vattnet med pontoner.

10. Fixa tingshuset. Det är en skam idag.

11. Möjliggör en mötesplats för ungdomar. Laserhall vore väldigt bra. Idag åker våra ungdomar till Sundsvall för att roa sig.

12. Se til att knyt samman ”Gågatan” med ”andra sidan”. Detta finns redan skissat och är en kostnadseffektiv förändring i positiv riktning.

13. Marknadsför Härnösand som Pendlar City

14. Öppna fler trådlösa nätverk – varför inte erbjuda det i hamnarna som vi har

15. Se til att vi får en persontrafikfärja. Varför inte till Åbo.
Samkoordinera alla våra intresseorganisationer så att de verkar för varandra och för Härnösands bästa

Här följer lite tankar vad kommunen ska göra för att hjälpa till med för att öka företagsamheten.
· Se till att företagen får snabb och korrekt information
· Kommunen ska agera mer service minded – titta på exempelvis den förändring skatteverket har genomgått.

· Vi måtse alla blir bättre att tala väl om oss själva och vår eminenta stad. Ett sätt är att utbilda taxichaffis i den ädla kosten att marknadsföra vår stad på ett positivt sätt
· Underlova och Överhåll ie lova mindre och håll mer.

· Se till att det finns en plattform där företag kan mötas ett sätt är att företag mötes en gång per månad. Själv tänkte jag att man kan köra igång det den 8 Juli 2008 och kalla projektet 8.8.8. Det innebär att vi då kör igång ett möte per månad antingen klockan 08.00 eller 20.00 den 8 varje månad.

· Undersök bland Härnösandborna/besökare vad de saknar för butiker och utbud.
· Ta en titt vilken kommun som är Sverigebäst på företagande och från dem. Det är ingenting fel att ”Steel with pride”.

Noterat den 18 september 2007.

Konsumtionsbibeln

Konsumtionsbibeln

Nedan är saxat från Ropix.org Vi är ganska olika jag och Daniel på många sätt. Fast det är kanske det som berikar. Jag har lärt mig en del av honom. Men vad gäller sparande så måste man ha en bra vikt mellan att spara och att investera [risktagande]. Där skiljer vi oss åt en del tror jag.

Normen med heltidsjobb gör att folk har mycket pengar men lite tid, vilket leder till ogenomtänkt konsumtion, vilket leder till nya trista heltidsjobb hos företagen som tjänar på den ogenomtänkta konsumtionen. Jag står bakom fler möjligheter till att köpa tid för sina pengar.I-landsvärldens lönenivåer är anpassade till en viss typ av konsumtion. En stor del av standardkonsumtionen tycker jag är fånig och onödig. Om man avstår från den, kan man göra sin tillvaro mycket lättare.

Med min konsumtionsbibel vill jag inspirera till det. Vissa företeelser försöker jag undvika att lägga pengar på, andra har jag inga problem med. Om jag känner att min tillvaro blir mer besvärlig på grund av för lättsinnig pengarullning, kan jag lägga till fler områden på förbjudet-listan, vilket är mer i den snåla riktning som jag tidigare praktiserade och visade upp på denna sida. Allt för att hitta en harmonisk nivå. Jag gör också uppdateringar med konsumtionsområden som jag tidigare inte blivit påmind om att skriva in.FÖRBJUDET – det jag undviker att lägga pengar på:

1. Nya kläder.

Förklaring: Jag går runt på så få plagg som möjligt. Och försöker köpa så mycket second hand som möjligt. Jag gör dock vissa avvägningar mellan hur ofta jag ska bli tvungen att tvätta kläder och hur ofta jag ska köpa nytt. Jag har fler än ett par underkläder. De andra kläderna: Två par jeans, fem t-shirts. Kommentar: Man kan alltid satsa mer på att uppleva grejer än på att se bra ut. Om man tänker på det sättet, vinner alltid upplevelserna i slutändan.

2. Elektronikprylar som är häftigare=dyrare än det allra mest basaktiga.

Förklaring: Det allra billigaste inom varje kategori. Kommentar: Tekniknördar driver upp priserna på ONOFF. Men det billigaste duger ofta.

3. Alkohol på krogen.

Förklaring: Alkohol från Systembolaget är en helt annan sak, en helt annan produkt, och behöver inte ens nämnas i en konsumtionsbibel. Kommentar: Förvånansvärt många väljer att stänga in sig i en trång och svettig lokal en hel kväll. Det finns en tradition av att gå på lokal. Lokaler är i sin tur straffbeskattade.

4. Underhållning.

Förklaring:

Detta inkluderar väldigt mycket, som film och musik, inträde till sportevenemang och internetporr. Kommentar: Det går alltid att underhålla sig själv med något, till exempel på internet. Ju mer man väljer att betala för sin underhållning, desto mer tappar man känslan för hur man kan underhålla sig själv. Jag tror på en framtid där väldigt många fler är delaktiga i det underhållande, istället för som nu, där vissa underhåller andra, som betalar, och sedan passivt tittar på.

5. Det som inte är det billigaste resandet.

Förklaring:

Detta betyder att jag väljer kollektivtrafik före taxi och bil inom en stad. Och den billigaste och troligen mest obekväma resan, istället för dyrare varianter, när det gäller resor mellan städer. Kommentar: Det går alltid att hitta ljuspunkter med en lång resa: man får oftast se mer, och så bör jag kunna utnyttja tiden till att tänka.

6. Det som inte är det billigaste boendet på resor.

Förklaring:

Jag försöker alltid hitta det allra billigaste vandrarhemmet, där det förekommer att man sover med 11 andra (främlingar) i ett rum. Ofta bor jag också GRATIS, via resenätverk som couchsurfing.com och hospitalityclub.org. Kommentar: Det spartanska är kul. Och det går sensationellt lätt att sova med en massa andra. Det gäller bara att inte irritera sig på alla ljud.

7. Mataffärer som är dyrare än andra i ”närområdet” när jag är hemma (och inte på resa).

Förklaring:

Lite luddiga kriterier. Men jag försöker alltid välja billighet före kvalitet och utbud. Hänsyn kan tas till hur långt det är till den billiga affären. Just nu är jag så lyckligt lottad att jag bor nära ett Netto. Jag bor också nära det mycket dyrare Hemköp. På tider då både Netto och Hemköp har öppet, ska jag alltid välja Netto. (Netto har öppet till kl 20, Hemköp till kl 22.) Kommentar: Det spartanska är kul. Och detta är ju högst individuellt, men jag ser alltid på livsmedlen som ett medel för att leva, inte något att leva för.

8. Mat på restauranger som inte är snabbmatsrestauranger (gäller i rika länder).

Förklaring: Det är en hyfsad tydlig uppdelning, i princip går gränsen vid personlig servering vid bordet. Jag äter dock på pizzerior. I länder som Indien äter jag även på riktiga restauranger, eftersom allt är fem gånger billigare. Kommentar: Också rätt individuellt.

9. Ägande av bil och kostnad för körkort.

Förklaring: Inte ha något med bil att göra, förutom när jag eventuellt delar bensinkostnad med någon. Kommentar: När jag VERKLIGEN behöver ta mig fram snabbt, tar jag taxi. Men det känns definitivt som att bilen inte är något bra ekonomiskt alternativ. Inte ens i Los Angeles.

10. Lån med räntor.

Förklaring: Inga former av räntor. Kommentar: Något som jag har gått igenom, och som jag inte vill gå igenom igen.

11. Hygienartiklar som är till för att man ska lukta gott.

Förklaring: Ingen deodorant och ingen parfym. Kommentar: Av typ samma anledningar som nr 1.

12. Text på papper som inte är till för att läsas under långa resor.

Förklaring: Inga böcker, inga tidningar, ingenting. Om det inte är pocketböcker och sådant som jag ska ha på resor. Kommentar: Det finns alltid mer att läsa på internet.NOTERA: Om jag ändå skulle köpa något av ovanstående, eller annat tveksamt, förklarar jag mig på utgiftssidorna.